Kära Carina!
Det har visat sig att vår ende läsare, Erland (visst är det spännande att vår ende läsare har så olika namn), undrar vart vi har tagit vägen. Vi är ju där vi är, får man lust att säga. Och där vi är just nu är det inte helt bekvämt att hålla igång Dialoggen. Det betyder inte att vi begraver den, förskjuter den, eller förnekar vår kännedom om den tre gånger innan tuppen gal, det betyder bara att - vi och Dialoggen tar en paus. Vi är fortfarande vänner, det är inget sjaskigt uppbrott kantat av anklagelser och tårar. Vi har gemensamt kommit överrens om att det här är bäst för alla inblandade (d.v.s mig, dig Carina, Dialoggen och så Erland då - även om han inte var med på mötet), men att det finns känslor kvar som vi ska utforska litet längre fram, det är allt.
Tack för nu.
Kanske ringer jag någon dag istället. Från dolt nummer.
Kram
A